...
2012 var både ett bra och ett dåligt år. Det hände mycket dåliga saker men samtidigt lärde jag mig mycket bra saker. Men en sak som hände som jag aldrig kommer glömma. Det var DU. Och jag vet inte om du läser det här men om du gör det så kommer du säkert tänka "aa hon saknar mig haha det var det jag visste, hon har inte glömt mig hahaha" men vet du, jag bryr mig inte. För jag tänker inte hålla saknaden till dig hemlig, eller inom mig. För det är klart som fan jag saknar dig. Och jag har hållt allt inom mig för länge nu. Men det har jag gjort för att försöka glömma dig. Fast egentligen är det inte det jag vill. Jag vill att det ska vara som förut. När vi var bästa vänner. Men du är för långt borta nu, vi snackar knappt osv. Så det är lixom det ända man kan göra. Glömma dig, för inget kommer bli bättre. Och jag mår inte bra av att behöva tänka på dig och hur mycket jag saknar dig och det vi hade. För det kommer aldrig komma tillbaka, hur mycket jag än vill det. Och allt med dig betydde så otroligt mycket för mig och det gör det fortfarande. Jag tänker ofta tillbaka på allt. Jag kunde ringa dig vad det än var, jag kunde gå från jätte ledsen till jätte glad på grund av dig. Du fick mig alltid på bättre humör. Jag minns allt. Första gången vi snackade, när var det våren 2012? Typ i maj. På vägen mellan Tumba och Björkhaga. Då visste jag inget om dig. Vi träffades några gånger, asså "stötte på" varann i tumba osv och sen började vi snacka lite mer. Sen var vi på ung i somras med nåra andra. Och efter den dagen började vi snacka rätt så mycket. När det var nåra problem fanns du alltid där, jag fanns för dig oxå. Kunde typ snacka med dig om allt redan då. I oktober träffades vi, kul var det. Precis den dagen mådde jag som sämst för en sak. Men du fick mig på bättre humör. när jag var med dig så gjorde du lixom så att jag glömde allt dåligt och allt som hänt runt mig. Du blev min bästavän. Vi snackade jätte mycket hela tiden. Tyvärr så blandade vi ihop vänskap och kärlek och det var nog där allt försvann.. du var inte längre min bästavän. Du fanns inte där längre, allt var borta. Jag skulle göra allt för att få tillbaka dig som vän. För jag saknar verkligen dig, du var lixom min närmaste vän på så kort tid. Jag saknar dig mer än vad jag själv kan förstå. Saknar verkligen "våra dagar" när vi var bästavänner lixom. Nu snackar vi inte ens..
-
You were a part of me just like yesterday, why are you not here now? Everything was so right just like nothing could go wrong. You made me feel right for the first time in my life. I'm lost without you. It just gets worse every day now. Can you tell me why it is like this?
LUFTEN ÄR FRI... jag fucking saknar dig.
...
There is nobody on this earth that makes me feel the way you do
..
..
I hate memories, remember when everything was good, the time with you and now you're not here. For a while, I miss you. But then I remember the reason why you dont remain in my life. Sometimes I wish I had never met you. Then I would'nt have known who you were, dont need you, would'nt need to cry over you, I would'nt have to forget everything that happened. But then I think after and realize that I'm glad I meet you. For you were the only one who always was there, the only one who did things just for me, you were the one who did everything for me to be happy. I wish you were here now, because to be so far away from you kill me. I miss you.
If you don't text me, I'll understand. If you don't call me, I'll understand. If I forget you, YOU'll understand.
Du
Du kom som inget.
Du blev min vän.
Du blev mer och mer.
Och lite till.
Du blev min.
Du blev mitt allt.
Du blev den jag aldrig trodde skulle försvinna.
Och sen försvann du.
Du blev en vanlig person.
Du blev min vän igen.
Men du blev aldrig mer som första gången.
Du försvann från mig igen men sen kom du tillbaka som min vän.
Men sen lämna du mig igen.
Glömde vår vänskap och nu känns det som att du är längre bort än nånsin.
Nu borde det stå "du sluta som inget precis som du börja" men nej.
Du sluta som ett minne, ett vackart, irriterande, älskat och hatat minne.
Vackert för det som fanns.
Irriterande för att det är över.
Älskat för att det hände.
Hatat för att det aldrig kommer komma tillbaka.
My heart belongs to you
Varför ska jag alltid välja att va med dom som glömmer mig efter ett tag. Varför inte bara va med dom som alltid finns hos mig i alla lägen..
Jag ville bara gråta..
Jag saknade dig så mycket men nu vill jag bara glömma dig
...
...
Jag vill inte sluta men jag måste, har gett upp nu. Orkar inte leta efter nått som inte finns, för det finns seriöst inte. Jag har letat så länge nu, jag har hittat det men sen har det försvunnit ifrån mig. Jag har blivit lycklig när jag äntligen hittat det men sen efter kort tid så försvinner det och då är jag på samma ställe igen, ledsen och sviken.
Saknar dig
Jag fattar inte vad som gick fel och när.
Vi var fucking bästavänner typ, sen hände nått. Vi bråka inte eller nått, det bara blev helt fel. Du sluta snacka med mig pga nått som jag inte fattar. Serisöt, vill bara att allt ska bli som förut mellan oss, när vi var så jävla bra vänner.
Jag saknar dig
Jag saknar dig, det känns som att du är så jävla långt borta, men egentligen är du precis här. Men det känns inte som att du är här för mig längre..
s
Jag kan säga att du är glömd och att jag mår bra utan dig om nån frågar, men frågar jag mig själv går det inte, för jag vet sanningen.
Jag kan säga att jag inte saknar våra dagar, jag kan säga det och le samtidigt om nån frågar, men jag kan inte le samtidigt som jag tänker på våra dagar, för jag saknar dom så det gör ont.
Jag vet inte vad som händer och vad du gör, men jag mår inte bra.
Jag säger ofta att jag mår bra men det är inte sant.
Jag mår inte bra för du är inte här.
Du lärde mig att hitta mig själv.
Du var den ända, du var min egna.
Du visade mig vad livet var, och du fanns där när allt var svårt.
Men det bästa du gav mig var det som gjorde mest ont,
det var du.
Nothing lasts forever
-
-
Tänk om du kunde va här, allt vore bra precis som förut. När du var här. Det har inte funkat så bra, sen du försvann.
If I fall will you be there?
If I fall will you be there?
Is this the beginning or the end? Should I go before I get broken?
I do not wanna lose you but I cant go on without knowing.
You know me better than I know myself. I need your help.
Will it ever be like it was before? When we did everything together. It may be too late to fix this, but I cant just walk away.
...
I feel so alone, even though you're here with me, it feels like you are 1000 miles from me
Det är du
Det är du som har mitt hjärta i din hand.
Det är bara du som har fått mig känns som jag kan.
Varje gång jag blundar finns du där, och varje gång jag ser dig gungar min värld.
Jag har nu funnit det som försvunnit, det som jag då trodde att jag aldrig skulle få.
Men nu är du här, och har lagat min själ.
Jag kommer aldrig nånsin låta dig gå.
Kan du förstå?
Förlåt för alla gånger men allt kommer bli bra nu, jag älskar dig.
Det var en jobbig tid, jag inser nu att jag har behandlat dig som skit ibland, tagit dig för givet och sånt. Men du har alltid varit här för mig, du har aldrig lämnat mig, och du är den bästa som finns, även fast jag inte alltid visar det. Du vill mitt bästa det vet jag. Och jag vet att jag många gånger har svikit dig. Lovat saker och inte hållt det, skitit i det mesta och hållt på och krångla i skolan. Men DU har alltid vart här och stöttat mig, jag har vart dum mot dig jag vet det. Jag har skrikit på dig och massa annat men nu vet jag att du har gjort det för att du älskar mig, för att du vill att det ska gå bra för mig. Hur mke jag än har svikit dig och sånt så har du ändå alltid försökt göra allt för mig. Nu är det min tur. Förlåt för alla gånger, men allt kommer bli bra nu, jag älskar dig och nu vet jag hur mycket du faktiskt gör för mig. Alla bråk vi har haft, alla gånger jag inte har lyssnat på vad du sakt och alla gånger jag har varit dum allt som hänt, vad det än har vart så har du alltid funnits där. Jag är jätte glad att jag har dig som mamma. För du är det bästa för mig. Utan dig skulle jag inte vilja leva, du är min mamma, den jag behöver som mest. Jag lovar att allt kommer bli mycket bättre. Det är inte meningen att du ska behandla mig bra och jag bara skiter i allt. Jag ska bli bättre, allt kommer bli bra för vet du? Jag älskar dig mest av allt. Min mamma, min förebild. Minns alla gånger som du och jag var ute med Inge och Kodak, minns du? Hur kul vi hade, När Inge gick och gömde sig bakom huset och allt, minns när vi skulle till granö första gången, minns när vi skulle till Hede i somras, haha kommer du ihåg? När vi åkte bil i typ 5-6 timmar? När jag höll på att somna vid 23 tiden och du skrämde mig, minns du hur kul vi hade den bilresan, haha jag minns, jag minns många gånger allt har vart bra och jag älskar det. Jag minns min födelsedag, när vi red Tökk och Gigja, minns när vi hade "tävling" med Agir och Gigja på det där fältet. Minns när du hjälpte min komma över min hopprädsla med Sahara minns allt du och jag har varit med om, vi har gjort så otroligt mke tillsammans men det kan jag inte skriva här för det är så mke. Jag älskar dig, kom ihåg det. Hur mke vi än bråkar och vad som än händer så kommer jag aldrig nånsin sluta älska dig.
Tack för allt min fina mamma.
Nått jag inte kommer få veta.
Hur ofta tänker du på oss?
Och vad tänker du på då isf?
Det senaste? Det dåliga alltså, eller det som hände ibörjan, allt det där bra, eller har du glömt allt?
