Du
Du kom som inget.
Du blev min vän.
Du blev mer och mer.
Och lite till.
Du blev min.
Du blev mitt allt.
Du blev den jag aldrig trodde skulle försvinna.
Och sen försvann du.
Du blev en vanlig person.
Du blev min vän igen.
Men du blev aldrig mer som första gången.
Du försvann från mig igen men sen kom du tillbaka som min vän.
Men sen lämna du mig igen.
Glömde vår vänskap och nu känns det som att du är längre bort än nånsin.
Nu borde det stå "du sluta som inget precis som du börja" men nej.
Du sluta som ett minne, ett vackart, irriterande, älskat och hatat minne.
Vackert för det som fanns.
Irriterande för att det är över.
Älskat för att det hände.
Hatat för att det aldrig kommer komma tillbaka.
Kommentarer
Trackback
