...
2012 var både ett bra och ett dåligt år. Det hände mycket dåliga saker men samtidigt lärde jag mig mycket bra saker. Men en sak som hände som jag aldrig kommer glömma. Det var DU. Och jag vet inte om du läser det här men om du gör det så kommer du säkert tänka "aa hon saknar mig haha det var det jag visste, hon har inte glömt mig hahaha" men vet du, jag bryr mig inte. För jag tänker inte hålla saknaden till dig hemlig, eller inom mig. För det är klart som fan jag saknar dig. Och jag har hållt allt inom mig för länge nu. Men det har jag gjort för att försöka glömma dig. Fast egentligen är det inte det jag vill. Jag vill att det ska vara som förut. När vi var bästa vänner. Men du är för långt borta nu, vi snackar knappt osv. Så det är lixom det ända man kan göra. Glömma dig, för inget kommer bli bättre. Och jag mår inte bra av att behöva tänka på dig och hur mycket jag saknar dig och det vi hade. För det kommer aldrig komma tillbaka, hur mycket jag än vill det. Och allt med dig betydde så otroligt mycket för mig och det gör det fortfarande. Jag tänker ofta tillbaka på allt. Jag kunde ringa dig vad det än var, jag kunde gå från jätte ledsen till jätte glad på grund av dig. Du fick mig alltid på bättre humör. Jag minns allt. Första gången vi snackade, när var det våren 2012? Typ i maj. På vägen mellan Tumba och Björkhaga. Då visste jag inget om dig. Vi träffades några gånger, asså "stötte på" varann i tumba osv och sen började vi snacka lite mer. Sen var vi på ung i somras med nåra andra. Och efter den dagen började vi snacka rätt så mycket. När det var nåra problem fanns du alltid där, jag fanns för dig oxå. Kunde typ snacka med dig om allt redan då. I oktober träffades vi, kul var det. Precis den dagen mådde jag som sämst för en sak. Men du fick mig på bättre humör. när jag var med dig så gjorde du lixom så att jag glömde allt dåligt och allt som hänt runt mig. Du blev min bästavän. Vi snackade jätte mycket hela tiden. Tyvärr så blandade vi ihop vänskap och kärlek och det var nog där allt försvann.. du var inte längre min bästavän. Du fanns inte där längre, allt var borta. Jag skulle göra allt för att få tillbaka dig som vän. För jag saknar verkligen dig, du var lixom min närmaste vän på så kort tid. Jag saknar dig mer än vad jag själv kan förstå. Saknar verkligen "våra dagar" när vi var bästavänner lixom. Nu snackar vi inte ens..
Kommentarer
Trackback
