Jag kan säga att du är glömd och att jag mår bra utan dig om nån frågar, men frågar jag mig själv går det inte, för jag vet sanningen. 

Jag kan säga att jag inte saknar våra dagar, jag kan säga det och le samtidigt om nån frågar, men jag kan inte le samtidigt som jag tänker på våra dagar, för jag saknar dom så det gör ont. 

Jag vet inte vad som händer och vad du gör, men jag mår inte bra.

Jag säger ofta att jag mår bra men det är inte sant. 

Jag mår inte bra för du är inte här. 

Du lärde mig att hitta mig själv. 

 

Du var den ända, du var min egna.

Du visade mig vad livet var, och du fanns där när allt var svårt. 

Men det bästa du gav mig var det som gjorde mest ont,

det var du.