Sahara

Den 16 augusti 2012 blev hon min. 
 Provridningen gick super bra. Vi började med att ta in henne, sen fixa vi henne sen fick jag rida. Jag började skritta sen trav sen galopp osv. Hon var verkligen "min" häst. Så då blev hon min. Vi bestämde att jag skulle ha henne på söndagar och onsdagar. Jag fick tävla, träna och sånt med henne. Hon var perfekt storlek, 147cm (Dponny) halvblod och New forest korsning och 5 år. Åldern var väl ganska liten tyckte jag men sen när jag hade haft henne i 2 veckor så märkte jag att det inte var några större problem. 
Vi tränade ganska mycket dressyr i början, så att jag skulle lära mig henne lixom. Sen efter ett tag började vi träna hoppning inför lite tävlingar som hon och jag skulle ut på senare. 
Vi tränade nästan varje gång jag hade henne, asså hoppning. Men jag varierade ju såklart med dressyr oxå. Efter några veckor skulle jag och Sahara på våran första dressyr träning för B tränare som fanns på gården. Men det blev aldrig av för Sahara blev halt. 
När hon var bra igen så tränade vi som vanligt och skulle satsa på en Pay And Jump. Men det blev inte så..
 
Jag fick komma och säga hejdå. Men jag ville inte. För det första skulle det ha varit för svårt och för det andra ville jag ha ett nartuligt "hejdå" och det hade jag fått dagen innan. Allt gick så bra, vi skulle ju snart till Södertörn och träna sen skulle alla tävlingar komma. Men saker förändrades. Hon skulle ut på foder för att hennes ägare ville hålla på med islänningar ist. Jag visste inte när Sahara skulle komma tillbaka och jag visste inte ens om hon överhuvudtaget skulle komma tillbaka.
Jag saknade Sahara hela tiden och ville bara att hon skulle komma tillbaka. Jag letade andra hästar men ingen passade. Eller asså ingen var som Sahara och det var henne jag ville ha. Men sen, dagen innan julafton, såg jag en annon på en D ponny som var 5 år och stod i Grödinge. Bra tänkte jag. Jag kollade vad ägaren hette och såg att det var samma ägare som till Sahara. Då förstof jag att hon hade kommit tillbaka. Så jag mejlade och då fick jag ett svar att hon hade tänkt ringa mig och fråga om jag ville ha henne igen. Så då blev hon min igen. Nu har vi samma mål som förra gången. Vi tränar, eller aa just nu går det inte så bra för det är snö över hela ridbanan men när snön försvinner så kommer vi träna stenhårt för att komma ut på tävlingsbanorna. Jag är så sjukt glad att hon kom tillbaka och att jag fick tillbaka henne. Det ska bli så kul när snön försvinner så att vi kan börja träna igen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0