Jag älskar er, mina fina hästar!
Apashe, Shire 186cm i manken. Han är hästen som har tagit mig långt från marken. Jag har inte lärt mig så jätte mycket på hans rygg, men från marken har jag lärt mig as mycket. Jag och Apashe har bra kontakt, har inte haft så bra kontakt med nån annan häst och kommer nog inte få det heller. Han har lärt mig så mycket som jag kommer ha nytta av med Iona.
Jag fick han som "medryttarhäst" i februari, då jag var berädd på att lägga ner med ridning helt eftersom att det inte fanns nån häst till mig. Men då fanns han där. Ibörjan tyckte jag att det var roligt och coolt att just ha han, största hästen i stallet lixom. Men sen märkte jag att det inte bara var roligt och coolt, det var bäst, han och jag. Det skulle vara vi. Jag övade från marken med han, jag fick mer och mer kontakt med han för varje gång jag var där och jag red ganska mycket dressyr med han. Samtidigt som jag hade honom letade jag efter en annan häst eftersom att jag ville kunna hoppa och tävla och det kan jag inte med han. Men jag hittade ingen. För jag ville inte lämna Apashe, skulle jag få en ny skulle jag inte hinna träffa han nått. För han skulle stå i ett annat stall. Så jag började leta i Dalsta. Men det var ingen som behövde medryttare. Så jag slutade leta och höll kvar vid Apashe. Sen en dag när jag kollade en sida med annonser så såg jag att det var ett 4 årigt sto på 163cm som behövde medryttare och det bästa av allt, den stod på Dalsta!
Men jag var inte helt säker när jag åkte dit för att provrida. I annonsen hade det sått att hon var het, kunde bocka vid galopp fattningar och ibland när hon tyckte det var för jobbigt, hon var sådär typiskt unghäst osv. Men jag gav det en chans för både min och Apashe skull. Fick jag den här hästen så skulle jag inte behöva lämna Apashe helt, han skulle finnas i samma stall. Men jag åkte dit och provred och det kändes ju sådär halvbra. Ägaren var inte helt säker heller på om jag verkligen skulle klara av henne. Så vi bestämde att jag skulle ta några lektioner innan jag började rida själv som medryttare på henne. Och det gjorde vi. 2 lektioner senare tyckte Anna (ägaren) att jag var duktigt. Jag hade nästan vad som krävdes. Jag kunde vara ryttaren för hennes häst. I 3 veckor åkte hon bort. Jag och en annan tjej som heter Jennifer skulle dela på Iona i dom 3 veckorna. På lördag kommer Anna hem. Då ska vi se hur hon tycker att jag har förändrats.
Jag är inte helt säker på Iona. Men jag ger det en chans att försöka. För min och Apshes skull.
Kommentarer
Trackback